– Majoriteten av förslagen är bra för bostadskonsumenten och i en förlängning även för bostadsrättsföreningarna. Exempelvis ökad konsumentinformation i form av nyckeltal i årsredovisningen som hjälper konsumenten att fatta informerade beslut, säger Line Zandén, förbundsjurist på Fastighetsägarna och representant i utredningen.
Utredningsförslagen får betydelse både i nyproduktion och för befintliga föreningar. Ett av förslagen är ändrade avskrivningsregler. Utredningen föreslår att det som kallas komponentavskrivning ska vara den enda tillåtna redovisningsmetoden i en bostadsrättsförening. Komponentavskrivning betyder att en byggnad delas upp i olika komponenter, så som fönster, fasader, stomme, avloppsledningar och liknande, med en separat avskrivningsplan för varje komponent. Idag skrivs i flertal bostadsrättsföreningar hela byggnaden av med samma belopp varje år under en längre tid, en så kallad linjär avskrivning.
- Om komponentavskrivning införs kan det innebära förkortade avskrivningstider för en del bostadsrättsföreningar som idag skriver av linjärt. Om man till exempel bedömt att byggnaden håller i 200 år så är det kanske i själva verket så att det bara är stommen som håller i 200 år. För hela byggnaden är då livslängden för lång. När man ställer om till komponentavskrivning blir avskrivningarna därmed högre för att livslängden speglar förbrukningen av komponenterna sammantaget. Dessa föreningar kan komma att redovisa underskott, säger Line Zandén.
I utredningen lade Fastighetsägarna, HSB, Riksbyggen och Bostadsrätterna samt revisorernas branschorganisation FAR fram ett alternativ till komponentavskrivning, som går ut på att bostadsrättsföreningar ska upprätta långsiktiga underhålls- och investeringsplaner och redovisa nyckeltal för att öka kunskapen hos bostadsrättshavare om föreningens ekonomi.
– Vi tror att långsiktiga underhållsplaner ihop med ökad konsumentinformation är tydligare och mer framtidsinriktat både för föreningen som ska sköta underhållet av fastigheten och för de som står i färd att köpa bostad. Självklart ska bostadsrättsföreningar avsätta tillräckligt med pengar för det långsiktiga underhållet av fastigheten. Men att låsa in bostadsrättsföreningar i komponentavskrivning är inte nödvändigtvis rätt väg. Då är det bättre att ta fram nya bostadsrättsanpassade redovisningsregler, säger Line Zandén.
Utredningen föreslår också att det ska bli lättare för styrelser att agera mot bostadsrättshavare som genomför en otillåten ändring, exempelvis installation av eldstäder eller omdragning av avloppsrör som inte godkänts av styrelsen för bostadsrättsföreningen. Line Zandén välkomnar förslaget.
– Utredaren har verkligen lyssnat på branschen i denna del. Fastighetsägarna lämnade redan 2015 in underlag som visade på de stora problem som finns kring olovliga förändringar och förslag på förändrad lagstiftning. Med utredningens förslag, som är i linje med våra, blir det både tydligare vad som är tillståndspliktiga förändringar och därtill upp till bostadsrättshavaren att bevisa att en ändring inte är till skada för föreningen istället för tvärtom. Dessutom kan en förening med de här ändringarna säga upp en medlem som genomfört olovliga ändringar eller återställa på medlemmens bekostnad, säger Line Zandén.