För andra året i rad ökar inflationen mer än hyresnivåerna. Många jublar säkert, men på sikt hotar fallande hyresintäkter hyresrättens position på bostadsmarknaden. Därför bjuder vi på Fastighetsägarna in Hyresgästföreningen till en diskussion om vilka faktorer som ska ligga till grund för de årliga hyreshöjningarna samt hur vi ska hantera en situation där vi inte kommer överens. Det skriver Fastighetsägarnas vd:ar i en debattartikel i Dagens Industri.
I debattartikeln skriver Fastighetsägarnas vd:ar att den svaga hyresutvecklingen, där inflationen för andra året i rad ökar mer än hyresintäkterna, hotar hyresrätten som boendeform. I grunden beror det på att de årliga hyresförhandlingarna inte ger tillräcklig avkastning för långsiktigt ägande av hyresfastigheter.
Många fastighetsägare känner sig dock tvingade att acceptera Hyresgästföreningens bud, eftersom alternativet är att inte få någon hyreshöjning alls. Det saknas nämligen en process som tar vid om det inte blir någon överenskommelse. Hyresgästföreningen kan vänta ut motparten. Under ytan vilar också hotet om att Hyresgästföreningen ska försvåra andra förhandlingsöverenskommelser om, exempelvis standardhöjande åtgärder och hyresnivåer i nyproducerade hyresrätter.
För bostads- och arbetssökande är situationen en långsiktig katastrof. Skälet är enkelt. Hyran är den långsiktige fastighetsägarens enda intäkt. Stryps denna intäkt, minskar kapitalflödet till hyresmarknaden. Det blir färre hyresrätter och längre bostadsköer.
Trots svag hyresutveckling har priserna på hyresfastigheter ökat på många håll, mycket tack vare fallande räntor. Värdeökningen kan dock bara realiseras om fastigheten säljs, vilket har skett i stor skala, ofta till bostadsrättsföreningar. I Stockholms innerstad, där effekten varit mest dramatisk, har hyresrättens andel av flerbostadsbeståndet fallit från 90 till 35 procent under de senaste 40 åren.
Värdeutvecklingen har dock haft det goda med sig att den har lockat kapital till bostadsmarknaden. Men vi kan inte utgå från att det kommer att fortsätta. De flesta tror att räntorna kommer att stiga. Det innebär att den som placerar sitt kapital i hyresfastigheter inte kan räkna med fortsatt värdeuppgång. Då hamnar fokus på utvecklingen av den enda intäkten, hyran, som måste upplevas som rimlig även för fastighetsägaren.
Hyresutvecklingen har under decennier varit frikopplad från den övriga ekonomin. 2011 sjösattes ett antal lagändringar, som syftade till att ändra på detta genom att koppla hyresutvecklingen till bostadskonsumenternas värderingar. Lagstiftaren gav dock ingen vägledning om hur dessa värderingar skulle komma till uttryck i de årliga förhandlingarna. Det skapade en otydlighet som förvärrade den grundläggande obalansen i förhandlingssystemet.
På sikt krävs en grundläggande reformering av lagstiftningen. Men vi har inte tid att vänta på det. Redan idag måste bostadsmarknadens parter se till att förhandlingarna fungerar. Vi tror att Hyresgästföreningen inser behovet av ett omtag i förhandlingarna om hyresrätten ska framtidssäkras. Ska vi lyckas, måste vi gemensamt enas om vilka faktorer som ska ligga till grund för den årliga höjningen av den allmänna hyresnivån. En rimlig utgångspunkt är att utvecklingen i den allmänna ekonomin ska vara ledande. Men det räcker inte. Vi måste också enas om vad som ska hända när vi inte lyckas komma överens. På arbetsmarknaden har man löst det på ett klokt sätt. Där tar ett oberoende medlingsinstitut över om löneförhandlingarna havererar. Hyresmarknaden kan inspireras av arbetsmarknaden, tillsammans kan vi stärka hyresrättens framtida position.
Många fastighetsägare känner sig dock tvingade att acceptera Hyresgästföreningens bud, eftersom alternativet är att inte få någon hyreshöjning alls. Det saknas nämligen en process som tar vid om det inte blir någon överenskommelse. Hyresgästföreningen kan vänta ut motparten. Under ytan vilar också hotet om att Hyresgästföreningen ska försvåra andra förhandlingsöverenskommelser om, exempelvis standardhöjande åtgärder och hyresnivåer i nyproducerade hyresrätter.
För bostads- och arbetssökande är situationen en långsiktig katastrof. Skälet är enkelt. Hyran är den långsiktige fastighetsägarens enda intäkt. Stryps denna intäkt, minskar kapitalflödet till hyresmarknaden. Det blir färre hyresrätter och längre bostadsköer.
Trots svag hyresutveckling har priserna på hyresfastigheter ökat på många håll, mycket tack vare fallande räntor. Värdeökningen kan dock bara realiseras om fastigheten säljs, vilket har skett i stor skala, ofta till bostadsrättsföreningar. I Stockholms innerstad, där effekten varit mest dramatisk, har hyresrättens andel av flerbostadsbeståndet fallit från 90 till 35 procent under de senaste 40 åren.
Värdeutvecklingen har dock haft det goda med sig att den har lockat kapital till bostadsmarknaden. Men vi kan inte utgå från att det kommer att fortsätta. De flesta tror att räntorna kommer att stiga. Det innebär att den som placerar sitt kapital i hyresfastigheter inte kan räkna med fortsatt värdeuppgång. Då hamnar fokus på utvecklingen av den enda intäkten, hyran, som måste upplevas som rimlig även för fastighetsägaren.
Hyresutvecklingen har under decennier varit frikopplad från den övriga ekonomin. 2011 sjösattes ett antal lagändringar, som syftade till att ändra på detta genom att koppla hyresutvecklingen till bostadskonsumenternas värderingar. Lagstiftaren gav dock ingen vägledning om hur dessa värderingar skulle komma till uttryck i de årliga förhandlingarna. Det skapade en otydlighet som förvärrade den grundläggande obalansen i förhandlingssystemet.
På sikt krävs en grundläggande reformering av lagstiftningen. Men vi har inte tid att vänta på det. Redan idag måste bostadsmarknadens parter se till att förhandlingarna fungerar. Vi tror att Hyresgästföreningen inser behovet av ett omtag i förhandlingarna om hyresrätten ska framtidssäkras. Ska vi lyckas, måste vi gemensamt enas om vilka faktorer som ska ligga till grund för den årliga höjningen av den allmänna hyresnivån. En rimlig utgångspunkt är att utvecklingen i den allmänna ekonomin ska vara ledande. Men det räcker inte. Vi måste också enas om vad som ska hända när vi inte lyckas komma överens. På arbetsmarknaden har man löst det på ett klokt sätt. Där tar ett oberoende medlingsinstitut över om löneförhandlingarna havererar. Hyresmarknaden kan inspireras av arbetsmarknaden, tillsammans kan vi stärka hyresrättens framtida position.
Debatten fortsätter
- Hyresgästföreningens replik på vår debattartikel om hyresförhandlingarna publicerades den 21 april Replik: Vi talar gärna om hyresförhandlingarna.
- Dagens industri publicerade den 24 april Fastighetsägarnas Slutreplik: HGF vantolkar vår vädjan.