Klassning av kulturhistoriskt värdefulla byggnader varierar kraftigt mellan landets kommuner. Det gör det svårt för fastighetsägare med fastigheter i flera kommuner att förstå hur systemet fungerar. Fastighetsägarna har därför tillsammans med ett antal medlemmar tillsatt en gemensam arbetsgrupp för att titta på hur kulturklassning kan inkludera berörda fastighetsägare.
Enligt Plan- och bygglagen får en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte förvanskas. Hur kulturhistoriskt värdefulla byggnader hanteras i praktiken varierar från kommun till kommun. I Stockholms stad har exempelvis Stadsmuseet uppdraget att peka ut byggnader och miljöer som är särskilt värdefulla. Andra kommuner kan tillämpa andra metoder för sin klassning. Klassningen ska sedan utgöra underlag vid exempelvis en bygglovsprocess.
– Den här typen av klassningar är ett viktigt hjälpmedel för hanteringen av kulturskyddet av byggnader. Samtidigt finns det ingen gemensam strategi för kommunerna, vilket gör att hanteringen blir väldigt olika och svår för fastighetsägare att förutse och få insyn i, säger Mikael Gulliksson, chefsjurist på Fastighetsägarna Sverige.
Fastighetsägarna har därför tillsammans med ett antal medlemmar bildat en arbetsgrupp som ska se över hur arbetet med kulturskydd kan göras mer transparent och förutsebart.
– Kan vi, med våra erfarenheter, bidra till att transparensen kring klassningen ökar är det positivt både för bransch, kommuner och inte minst de byggnader och miljöer som berörs , säger David Johansson, fastighetschef på Humlegården Fastigheter.
Arbetsgruppen inleder sitt arbete med att inventera hur olika kommuner arbetar med frågan och siktar på bli klara med sitt arbete under hösten 2015.