Förslaget om stöd lades fram av regeringen som en del av vårbudgeten och är tänkt att träda i kraft under 2016. Totalt handlar det om cirka 3 miljarder i stöd riktat till energieffektiviseringar i miljonprogrammet.
– Regeringen har goda intentioner i sin energieffektiviseringspolitik men tyvärr missar den målet. Det är inte enbart hus byggda på 60- och 70-talen som är i behov av renoveringar utan även hus byggda på 90-talet med stora fönster och hög energianvändning. Där skulle stöd för energieffektivisering ge minst lika stor effekt som i miljonprogrammet, säger Yogesh Kumar, miljöchef på Fastighetsägarna Sverige.
Genom att utforma stödet i form av ett komponentbidrag för exempelvis tilläggsisolering av fasader eller utbyte av fönster riskerar regeringen dessutom att driva upp kostnaderna för energieffektiviseringsåtgärder, när efterfrågan styrs av politiska beslut snarare än kundernas efterfrågan.
– Med stödet skickar regeringen tyvärr signaler om att det inte lönar sig för fastighetsägare att vara proaktiva. De fastighetsägare som valt att gå före och redan genomfört energieffektiviseringar i sina hus får stå för hela kostnaden själva, men de som väntat med att genomföra ofta nödvändiga åtgärder premieras, säger Yogesh Kumar och fortsätter.
– Det skulle vara bättre att koppla exempelvis fastighetsavgiften till byggnadens energiprestanda än att ge komponentbidrag. Det skulle ge större incitament för fastighetsägaren att genomföra energieffektiviseringsåtgärder och leder inte heller till att priserna drivs upp på subventionerade komponenter, säger Yogesh Kumar.