SKL:s programberedning för ökat bostadsbyggande har arbetat sedan 2012. Nu släpper de sin slutrapport ”Ökat bostadsbyggande – delat ansvar”. Rapporten är läsvärd och innehåller många intressanta och bra förslag. Flera av de uppmaningar till respektive part som lyfts fram i rapporten är saker som bland annat Fastighetsägarna tidigare lyft fram.
– Vi ställer oss inte bakom alla de tips som ges till kommunerna men förslag om tydligare markpolitik, flexiblare detaljplaner och att låta byggherrar ta ett ökat ansvar för planutformning samt flexibla p-normer är bra. Byggproduktionskostnaderna är höga i Sverige och ansträngningar för att sänka dem är viktiga. Att politiker via markanvisningstävlingar ska sätta hyror är dock inte rätt väg. Det underminerar förhandlingssystemet samt riskerar att medföra lägre kvalitet på byggandet, säger Reinhold Lennebo, VD för Fastighetsägarna Sverige.
Rapporten belyser även behov av insatser inom finansiering, konkurrenssituationen inom entreprenörs- och byggmaterialled, äldres boende, med mera. Regeringen uppmanas bland annat att fortsätta med regelförenklingen samt att genomföra en ”sanering” av mål som ska beaktas enligt Plan- och Bygglagen.
Programberedningen föreslår även att möjlighet bör finnas för kommuner att ekonomiskt stötta kommunala bostadsbolag på svaga bostadsmarknader. Staten uppmanas göra en framställning till EU-kommissionen om detta.
– Som gruppen själv konstaterar är frågan om stöd på svaga marknader under utredning och uppmaningen till staten känns lite förhastad. Det är oerhört viktigt att eventuella stödåtgärder är tydligt riktade, förbehålls behov som är föremål för dokumenterade marknadsmisslyckanden och prövas mot andra krav som regleras av EU:s statsstödsregler. Det vore direkt olämpligt att äventyra principerna bakom den nya Allbolagen, säger Martin Lindvall, näringspolitisk chef hos Fastighetsägarna Sverige och knuten till utredningen EU & kommunernas bostadspolitik.
Fastighetsägarna välkomnar rapporten och instämmer i att bostadsbyggandet är ett delat ansvar mellan kommun, stat och marknad och att det är gemensamma ansträngningar som krävs för ett ökat bostadsbyggande.
– Programberedningen gör dock misstaget att inte göra kopplingen mellan bostadsmarknadens funktion och låg bostadsproduktion. Visserligen omnämns både bostadsbidrag och översyn av flyttskatt som medel att öka efterfrågan och rörligheten. Men åtgärder bör i första hand riktas mot bakomliggande orsaker till det låga bostadsbyggandet och i andra hand mot symptomen, avslutar Reinhold Lennebo.